Anna Lärk Ståhlberg -

I dag kändes det lite lättare att stiga upp. Värmerekord i Göteborg i går och i dag vårsandaler på fötterna. Och sen berömmet från min chef i går. Jag var sex i från bäst. Sex. Min karriär som informatör på Aftonbladet i fredags fick en rivstart. I går kom samtalet från chefen som jag behövde för min självkänsla. Jobbet hade visat på rekordnivåer sa hon. Aftonbladet var jättenöjda med min insats och nu ska jag få en ny bokare som ska fixa in mig på skolor. Kul och jättebehövligt för min tomma portmonnä och låga självkänsla.

Mitt val av utbildning känns inte lika rivstartsaktig längre. Mina tv-inslag präglas av spretiga vinklar och otillräcklighet. Reporterfrågorna är dumt ställda och de där kritiska skjutjärnsfrågorna lyser med sin frånvaro. Jag vet inte hur man bygger ett spännande reportage, inte heller hur man redigerar ihop ett tvåminuters nyhetsinslag som smashar högre än Björn Borgs backhandslag och jag vet inte hur jag ska förmå mig till att lära mig att våga lita på min intiution. Kommentarerna låter inte vänta på sig. Usch. Vårsolen klarar inte ens av att värma min lärares kritiska ord.

Men i dag är det en ny dag. Och idag har min benmärg fått nytt blod. Idag ska jag ställa de där frågorna. Idag ska jag fixa det där braiga nyhetsinslaget. Idag ska jag vara på hugget och jag kommer att sparka iväg sandalerna och springa ett 100 meters lopp under tolv sekunder för att vara först med nyheten. Vänta bara... Jag kan, jag vill och jag ska!